Nu på våren är det många stoägare som drömmer om att ta föl. Men det finns många saker att fundera över och vi har därför pratat med veterinär Nina Roepstorff som är en erfaren seminveterinär, för att reda ut begreppen.

Hur kan jag förbereda mitt sto för betäckning?

Se till att ditt sto är i gott hull inför betäckningssäsongen. Om stoet är i normalhull till överhull har hon antagligen en högre dräktighet per brunst än om hon är tunn. För att avgöra om hästen har särskilda fettdepåer kan du känna med handen längs de sista revbenen samt titta på överlinjens, halsens och bakdelens muskelmassa. Använd gärna Hennekes hullskala för att få en så tillförlitlig bedömning som möjligt. Stoet behöver också ha fällt vinterpälsen. När den fäller är det bra att ge lite extra vitaminer under några veckor, men utgå alltid från den balanserade foderstaten.

Det är bra om stoet får vistas mycket utomhus och ha tillgång till grönt gräs när våren kommer. Självklart har du koll på stoets och hagens parasitstatus så hon inte blir infekterad och sprider parasiter, i värsta fall resistenta sådana, till andra hästar.

Ge ditt sto grovfoder av hög kvalitet enligt en näringsmässig analys. Det ultimata är om du alltid har en uträknad foderstat för att täcka hästens behov samt korrekt balans. Detta blir ännu viktigare när hon sedan är dräktig och så småningom digivande.

Se också till att ditt sto utsätts för så lite stress som möjligt genom fasta rutiner. Bland annat bör ditt sto helst ha samma kompisar i hagen hela tiden. Då mår hon allra bäst.

Hur vet jag när min häst är brunstig?

Brunsten är påverkad av ljuset och stoet börjar brunsta någon gång mellan februari och juni. En genomsnittlig brunst varar 5-7 dagar och mellan varje brunst går det sedan ca 14 dagar. Normala brunstbeteenden är att stoet lyfter på svansen eller lägger svansen åt sidan och kissar eller blinkar med slidväggarna när hon träffar andra hästar. Hon vänder baken mot hingsten/valacken och ställer upp sig. Man kan också titta i slidan på stoet för att se om hon är brunstig. Under brunst förändras färgen i slidan från blekrosa till laxrosa. Anteckna datum för brunstens början och slut. På så sätt skaffar du dig en bild av hur ditt stos brunster ser ut och kan i god tid planera för betäckning. Det är inte säkert att stoet har ägglossning den första brunsten för året och den kan också vara längre än de påföljande brunsterna.

 

När ska man betäcka sitt sto?

De bästa brunsterna för betäckning brukar vara under perioden april till juli och det är då det brukar vara lämpligt att få sitt sto till betäckning. En anledning till att det inte är bra att skynda på betäckningen är att man inte vill få föl innan det är lagom varmt ute för det kommande fölet att gå ute. Föl behöver vistas ute så att bland annat ledbrosket utvecklas normalt, men om det är för kallt ute riskerar man att fölet får lunginflammation om det ligger ner på den kalla marken som fortfarande kanske är snötäckt, eller blir nedkyld av regn och blåst.

 

Hur länge är stoet dräktigt?

Ston är dräktiga i ca 330 dagar, dvs 11 månader, och de flesta håller tiden bra. Fölet anses fullgånget 2 veckor innan beräknat fölningsdatum och det är fölet som själv sätter igång förlossningen när det börjar bli för trångt inne i livmodern. Stoet kan gå över tiden, upp till en månad.

 

Vilken ålder är lämplig för ett sto som ska betäckas?

Man kan ta ett föl på ston från tre års ålder. Då är de flesta klara med sin pubertet, är välutvecklade och har regelbunden ägglossning. Ston kan betäckas hur gamla de än är men vid 13-14 år kan man se vissa åldersförändringar på livmodern som kan påverka möjligheten att bli dräktig. Veterinär Nina Roepstorff berättar dock att hon har haft ston som varit 25 år som fått föl utan problem. Däremot ska man vara medveten om att äldre ston kan få cystor på livmodern och om hon får många sådana får du för liten anläggningsyta för moderkakan och då riskerar man att stoet får sämre dräktighet eller kastar sitt föl.

 

Vilka är de vanligaste anledningarna till att ett sto inte blir dräktigt?

Stoet kan ha en infektion som gör att hon inte blir dräktig. En valack kan till exempel ha gjort henne infekterad och därför är det klokt att undvika valacker i hagen med ston som man vill ska bli dräktiga. Andra orsaker till utebliven dräktighet kan vara att hon tex har en medfödd missbildning, att hon har fått operera bort en äggstock på grund av en tumör, har en tidigare förlossningsskada på livmoderhalsen eller är en outvecklad 3-åring. Det kan också bero på att stoet har blivit behandlat med olika läkemedel som motverkar dräktighet, har en underliggande obehandlad sjukdom eller har smärtande skador som stressar henne.