Det är inte helt ovanligt att man ser stallets frusnaste hästägare klä på sin häst enligt lager-på-lager principen med förevändningen att hästen fryser. Så kan det ju vara, eller så är det hästägaren som fryser.. Men hur ser hästens behov av täcke ut egentligen? Turligt nog har det gjorts en del studier i ämnet och här kommer en sammanfattad bild.
Hästen är ett jämnvarmt djur med en kroppstemperatur på mellan 37,5 och 38,2 grader, och med jämnvarmt menas att den håller sin kroppstemperatur relativt konstant oberoende av väder och vind. Hästen behåller sin värmebalans i kroppen genom att äta grovfoder, vilket höjer hästens temperatur, genom muskelaktivitet- rörelse eller skakningar. Hästen kan också resa och lägga pälsen, variera blodflödet i huden, variera andningen snabbt/långsamt, samt svettas när det behövs. Detta sker automatiskt.
Värmen försvinner genom fri värme och fukt (hästen andas och svettas). Den fria värmen förloras genom strömning, strålning och ledning. Strömning beror på att luften är i rörelse, exempelvis när det blåser. Strålning sker från en varm yta (hästen) till omgivande luft med kallare temperatur. Vid ledning behöver två ytor ha kontakt med varandra, och normalt sett är det bara hästens hovar som har kontakt med marken-men när den ligger ner leds mycket värme från hästen ner till marken. Det är därför viktigt med ordentligt tjockt strödda liggytor i ligghallar och kallstall.
Men när fryser hästen då? Hästar är individer, men alla hästar har nedre kritisk temperatur (NKT) när de börjar frysa om inget förändras. Den nedre kritiska temperaturen varierar dock från häst till häst och beror på olika faktorer:
Hårrem, eventuell klippning- en tjock hårrem isolerar väl, medan en klippt häst behöver täcke vintertid.
Ålder, sjukdom- en äldre häst och konvalescenter fryser lättare. Föl har dock också en relativt hög NKT, dvs de fryser lättare.
Hull- fett isolerar tre gånger bättre än annan vävnad.
Tillgång till grovfoder- en häst med fri tillgång på grovfoder kan alstra mer värme genom att äta mer.
Tillgång till väderskydd- blåst och regn/blötsnö gör det svårt för hästen att hålla värmen, och därför ska hästen ha tillgång till skydd ute. Lähäck och vindstaket kan fungera bra för mindre rasthagar. Om den står på lösdrift behövs ligghall.
Storlek på häst- en mindre häst fryser generellt sett lättare än en större
Inhysningsform (lösdrift, varmstall, kallstall)- hästar som är vana att gå ute, ofta med fri tillgång på grovfoder, har en lägre NKT än hästar uppstallade i varmstall med begränsad tillgång på grovfoder.
Anpassning till klimatet. En häst som är van att gå ute dygnet runt kan ha anpassat sin ämnesomsättning efter det- men den behöver fortfarande väderskydd och mer grovfoder vintertid.
I en av de som gjorts på NKT har man sett att de stora hästar som till vardags var uppstallade och gick i hage under dagen hade en nedre kritisk temperatur på 5 grader C. Dessa hästar åt ca 8 kg hö per dag. Under den temperaturen behöver de alltså antingen få mer grovfoder, skydd från väder och vind eller täcke för att hålla värmen. De kan även ställa sig nära en annan häst för att värma varandra. I en annan studie gjord på hästar som var vana vid utevistelse dygnet runt och levde i Kanada kunde man mäta en NKT på – 15 grader C. Dessa hästar fick dock 1,5 gånger mer grovfoder än hästarna i det tidigare försöket och var vana vid att vara ute dygnet runt.
Eftersom den upplevda temperaturen kan bli ca 10 grader lägre vid blåst får man ta med det i beräkningarna. Regn ökar förlusten av värme både genom ökad fuktavgivning och genom att pälsens isolerande förmåga minskar.
I de studier som gjorts har man kommit fram till att en 500 kg häst behöver ca 0,15 kg extra grovfoder för varje grad under den nedre kritiska temperaturen. Det betyder ca 1,8 kg hö extra vid -2 om den nedre kritiska temperaturen är 10 grader. 0,15 x 12 = 1,8.
Hästen kommer göra det som behövs för att hålla värmen, får den inte tillräckligt med grovfoder använder den sina fettreserver och går då ner i vikt.
Många väljer att klippa sin häst vintertid, vilket kan vara bra då hästen snabbare kyls ned efter arbete, samt kan upplevas som piggare vid arbete. Klippta hästar kan också påverka miljön i stallet positivt då det blir mindre kondens med hästar som inte står och eftersvettas eller är för varma. Kall luft kan dock inte bära lika mycket fuktighet som varmare luft, därför bildas det kondens i dåligt ventilerade stall vintertid- detta är viktigt att undvika då det påverkar hästarnas luftvägar negativt. Se till att ventilera väl året runt och dygnet runt.
Om du duschar av din häst efter ett arbetspass med syftet att kyla den är det bra om du inte lägger på ulltäcke direkt efter utan väntar en stund, annars kan inte hästen kyla ner sig effektivt då täcket isolerar väl.
Även direkt efter avslutat arbete är det bra att inte täcka hästen direkt utan låta den komma ner i temperatur först, annars förlängs återhämtningstiden.
Det kan vara svårt att veta hur dagens väder blir i vårt avlånga land, och vädret kan som bekant skifta snabbt. Det kan finnas en viss risk för överhettning varma vår- eller höstdagar, då ett täcke blir som en extra dunjacka på hästen. Svetten kan då inte avdunsta vilket kan leda till problem som svampinfektioner i huden exempelvis. Det är givetvis också obehagligt att vara för varm utan att kunna påverka situationen.
Kort sagt, se till helheten om din häst behöver täckas eller inte. Den kommer förmodligen behöva täcke om den är klippt och och låt den eftersvettas en stund efter arbete/duschning.
Källor:
Forskningsprojekt: Påverkan av nordiskt klimat och hästhållning på hästens temperaturreglering
AgrD Karin Morgan, Ridskolan Strömsholm, undervisningskompendium om hästars kroppstemperatur och värmebalans
Rutiner för täckning och klippning av häst i Sverige – en enkätundersökning, Emelie Lindberg SLU 2014