Från hingstval till föl - hur gör man?

Våren är här och det är en underbar tid när fölen äntligen kommer! Vi har pratat med Pernilla Svensson på Stuteri PWR om vad hon som uppfödare har för tips kring avelsarbete och hantering av både föl och unghäst. Pernilla driver Stuteri PWR, där det föds upp både trav- och ridhästar. På stuteriet finns även en seminstation. Man har också inackorderade ston, föl och unghästar, samt arbetar med att förbereda för åringsauktioner. I år väntas hela 47 föl!

Gården där verksamheten bedrivs ligger i det småländska höglandet med kuperade hagar, eget grovfoder och alla faciliteter. På gården finns också en hästklinik. Tidigare arbetade Stuteri PWR enbart med uppfödning av hopp- och dressyrhästar av internationell klass, men då den nuvarande gården redan var travinriktad tog man också in travbiten i uppfödningen efter flytten dit. Man har köpt in ett par egna travston som ska vara starten för det framtida egna avelsarbetet inom trav.

Vad tycker du att man som stoägare ska titta på om man funderar på att betäcka sitt sto?

”Det första du behöver fundera på är vad du ska göra med avkomman, ska du avla för att behålla eller för att sälja? Ska du behålla fölet är du lite mer fri, men om du avlar för att sälja  behöver du vara mycket noga med att sto och hingst håller hög kvalitet. 

Var selektiv och kritisk när det gäller ditt eget sto, skriv upp för- och nackdelar (och se till att fördelarna är fler än nackdelarna om du ska använda henne i avel). Var ärlig och försök hitta en hingst som kompletterar henne och kompenserar för hennes eventuella brister. Du vill ju att avkomman ska bli bättre än det sto du har idag. Om du ska sälja avkomman ska det vara så bra att du själv hade kunnat köpa den.

Själva kostnaden för hingsten är ju den lilla delen vad gäller kostnaden i att föda upp en häst, så välj en bra hingst och satsa hellre lite mer pengar på att välja en riktigt bra hingst om du har ett bra sto. Idag kan du ju enkelt också välja en hingst varsomhelst i EU, om den står på en EU-station så kan du snabbt få sperma skickat till din seminstation att använda. Sen om det är en väldigt populär hingst kan tillgången på sperma vara begränsad, så då kan du behöva en plan B och C. Du kan också välja att använda fryst sperma, vilket ofta fungerar utmärkt, det är dock högre fertilitet på den färska.”

Breedersvinnaren Dragon Welt 1303, f2012 e Dancier x Weltmeyer samt Zebulon Welt PWR -20 e BH Zackerey x Weltmeyer, lillebror till Dragon Welt

När på året ska man betäcka sitt sto?

”Seminstationerna öppnar kring första april, och första tiden är relativt lugn. Men man får fundera över hur det blir när fölet kommer och vilka möjligheter man har att hantera det praktiskt med passning och så vidare. Det brukar vara enklast att få föl när det är lite varmare ute och gräset kommit upp, och då bör du seminera kring maj och i början av juni.

För att förbereda stoet inför seminering se till att hon är i gott hull och allmänt välskött. Om hon är tävlingshäst i full kondition kan hon ta det lite lugnare inför semineringen. Det fungerar att seminera även lite äldre ston även om de inte haft föl tidigare, om de är i bra skick och mår bra.

Se till att du har bra grovfoder med rätt värden för både sto och föl. Se även till att stoet har full täckning på vitaminer och mineraler, hon ska ju kunna ge av detta till fölet.”

Hur förbereder man sig bäst inför att fölet ska komma?

”Det är ju alltid lite nervöst, särskilt om du inte har rutin sen tidigare. Jag rekommenderar då att man som hästägare går en fölkurs- dessa finns ibland som webbaserade kurser. Då lär du dig om vilka tecken du ska titta efter om något är på väg att gå snett, och hur du bäst förbereder dig. Det gör att du har lite mer trygghet som hästägare. Oftast så går ju fölningarna jättebra, men det är alltid bäst att vara förberedd. Ta också hjälp och stöd från en bra veterinär, eller annan erfaren uppfödare. Om du känner dig osäker kan man också lämna sitt sto hos en uppfödare för fölning, oftast står de då där minst 2 månader före beräknad fölning. Större uppfödare har oftast ett bra system för övervakning av stoet inför fölningen- detta är en viktig aspekt som man som hästägare behöver ha koll på (man kan hyra gjord för övervakning, ha kamera kopplad till mobil, svettdetektor mm).”

Har du några tips kring den första tiden med fölet?

”När fölet kommit behöver du först se till att den får i sig råmjölken. Vi brukar ge första målet i flaska- dvs vi mjölkar ur stoet och ger fölet direkt. Sen brukar diandet komma igång av sig själv. Ha gärna också en liten loggbok där du antecknar detaljer kring fölningen, som när det föds, när det ställer sig upp, när det börjar dia mm.

När diandet kommit igång sköter de sig oftast bra själva. Vi brukar hantera fölen mycket, vi sätter på och tar av grimma efter ett par dagar. Vi brukar ha ston med föl för sig själva de första 14 dagarna, därefter kan vi börja släppa ihop dem i större flock. Man får vänta med att släppa ihop flocken tills fölet följer sin mamma till 100%. 

Lite beroende på hur varmt det är ute när de föds så är de ute mellan 4 timmar per dag till hela dygnet runt. Det är bra om de har stora, kuperade hagar. Här i Småland är det stenigt så här får de lära sig att lyfta på hovarna ordentligt.” 

När börjar ni vänja av fölen från stona?

”När de är runt 6 månader börjar vi separera dem. Det hade kunnat ske lite senare men det är av praktiska skäl också. Vi har ett bra system där avvänjningen sker gradvis under 2 veckor för minsta möjliga stress. De är då separerade på natten men ser varandra, och går tillsammans i hagen under dagen. Under samma period börjar vi träna uppbindning i boxen med halsrem. Vi borstar och hanterar dem mycket då,  i samband med att de får foder. Efter denna period får fölen gå ihop på lösdrift, och de hanteras och binds också upp dagligen på lösdriften.”

 Vad ser du som de stora skillnaderna mellan ridhäst- och travhästavel?

”På travsidan är man väldigt noga med att titta på mödernet och dess resultat. Hela avelsprocessen är också snabbare, man vill ha ett snabbare avelsframsteg så man betäcker ungt med ungt, och använder inte så mycket äldre ston. På travsidan finns också begränsningar för hur många ston en hingst får betäcka, det är max 150 ston per hingst. Så en hingst kan inte få hur stort genomslag som helst  i aveln. Avelsvärderingen för hingstar ser också lite annorlunda ut, det är lite friare vilken hingst man kan använda, och det finns många hingstar att välja på.”

Märker du någon skillnad i mentalitet mellan travhästarna och ridhästarna?

”Egentligen inte, travhästarna står också jättehögt i blod och är känsliga. Skillnaden ligger i hur de hanteras dagligen tror jag, med uppbindning, borsta, duscha, sko mm. Det vi gör med våra åringar kanske man på ridhästsidan gör flera år senare. Genom att hantera alla hästar systematiskt och mycket från början på ett professionellt sätt blir de lätthanterade.”

Nu hoppas vi på en varm härlig vår och många fina avkommor ute hagarna!

Charlotte Jibréus