Vi som umgås med hästar till vardags märker varje dag vad närvaro och samspel med hästen gör för vårt välmående. Vi slappnar av, mår bra och hästen kan fungera som en frizon från resten av vardagen. Under termen Hästunderstödda Insatser (HUI) ryms ett antal olika delar som alla syftar till att främja funktion och hälsa hos en individ med nedsatt funktion i behov av stöd. Läs mer här om hur hästen kan fungera som hälsoresurs till dem som behöver det mest:
Forskning har visat att det kan vara bra för människors hälsa att umgås med djur och att de får oss att må bra psykiskt, fysiskt och socialt. Därför används djur idag inom vård, social omsorg, rehabilitering och utbildning. Ridning och att umgås med hästar fyller en stor och viktig funktion för friskvård och rehabilitering för många människor i Sverige. Utöver det positiva med en fysisk aktivitet bidrar hästen i sig själv genom att de har en något högre kroppsvärme och lägre andningsfrekvens än vi människor, vilket gör det värmande och lugnande att vara nära dem (om de inte är stressade). En häst stimulerar helt enkelt kroppens lugn- och rosystem. Du fårvänlig och kravlös beröring, den är snäll, stor och trygg, tar kontakt, kan bära människan säkert på sin rygg, den samarbetar och rör sig harmoniskt och rytmiskt. I stallet tillsammans med hästen blir du dessutom en del av ett stressfritt men tydligt sammanhang vilket också ger trygghet.
Hästunderstödda insatser används inom många verksamhetsområden och inom en rad olika professioner. I takt med att den psykiska ohälsan ökar, ökar också intresset för det terapeutiska och pedagogiska användandet av hästen och stallmiljön för personer med funktionsnedsättningar eller personer som är i livssituationer som kräver stödinsatser. För att arbeta med hästunderstödda insatser behöver du både ha både utbildning inom en terapeutisk/pedagogisk profession och kunskap inom hästhantering och hästvälfärd. Det finns utbildningar i Sverige som inriktar sig specifikt på detta område, för att man ska kunna ha den dubbla kompetensen arbetet kräver. Hästunderstödda insatser innebär inte alltid ridning utan i många fall att umgås och på olika sätt samspela med hästen och att vara i stallet. Ett exempel på Hästunderstödda insatser är Hästunderstödd terapi (ridterapi) vilket används som habilitering och rehabilitering för personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller sjukdomstillstånd som stroke, ryggmärgsskador, autism, utvecklingsstörning, psykiska störningar och ryggproblem och syftar bland annat till att ge förbättrad balans, muskulatur och koordination men också förbättrade sociala och kommunikativa funktioner.
Autismspektrumstörning är en funktionsnedsättning som nästan 100 000 personer lider av i Sverige. Idag finns inget botemedel och rehabiliteringen som kan vara komplicerad skiljer sig ofta mellan individerna, då deras behov ser så olika ut- det kan till exempel vara sociala interaktioner och kommunikation eller repetitiva beteenden. Rid- och hästunderstödd terapi används idag som terapiform vid olika typer av rehabilitering, såväl fysisk som psykisk och man har i flera studier sett positiva effekter av detta. En av de saker som har lyfts fram av forskare, som bidragande till de lovande resultaten med hästunderstödd terapi, är den långsiktiga relation som byggs upp med hästen. Man upplever också att man i aktiviteter med hästar har hittat ett sätt att skapa delaktighet hos barnet, i gemensamma upplevelser med andra barn eller familjemedlemmar. Man har bland annat sett förbättringar i de sociala interaktionerna, i koncentrationsförmågan och även en förbättring av självförtroendet. Det finns också en studie från USA som visade signifikanta förbättringar hos barnen avseende sensorik, social motivation, uppmärksamhet, distraktionsproblem och stillasittande beteende.
Källor:
Bass, M.M. Duchowny, C.A., Llabre M.M. (2009) The effect of therapeutic horseback riding on social functioning in children with autism. Journal Of Autism And Developmental Disorders, 39 (9), 1261-1267.
Hästunderstödda insatser - samspel mellan hästens välfärd och människans säkerhet, Rapport, SLU 2021