Här kan man arbeta på många olika plan och det finns oftast mycket att göra. Alltifrån att se över hur man förbrukar sina resurser till hur mycket material som köps in och varifrån det kommer. Att gå igenom sitt stall eller sitt eget användande av resurser enligt en checklista kan vara bra, och lönsamt inte minst då det oftast också finns pengar att spara!
En checklista kan se ut såhär:
- Resvanor: res kollektivt eller samåk med andra. Gå eller cykla när det är möjligt. Att resa tillsammans ger också andra fördelar. Utmaningen kan vara att många stall inte ligger centralt eller med dålig kollektivtrafik, men samåkning brukar lösa mycket.
- Vatten: Vatten är en ändlig resurs som vi använder mycket av inom hästsporten. Ha snålspolande kranar och se över stallets vattenanvändning generellt. Hur fungerar bevattning av eventuell ridbana? Fångar ni upp regnvatten och spillvatten?
- Energianvändning: Att byta alla glödlampor till LED är en kostsam men lönsam investering. Men se också över hur ni torkar och värmer upp utrymmen som ska vara varma. Ofta finns mycket energieffektivare sätt att göra det på med luftavfuktare, luft/luftvärmepump med mera.
- Material/Inköp: laga och vårda det du har, och köp så lite som möjligt nytt. Om du behöver något, köp begagnat eller låna av varandra. Gör det till en sport att göra vår materialsport lite mindre materialistisk. När du verkligen behöver något nytt, välja varor som har lång hållbarhet och är hållbart tillverkade.
- Återvinning: Att arrangera en återvinningsstation med källsortering i stallet är inte krångligt, och att fixa ett gemensamt schema för tömning.
- Foder: För att undvika onödigt näringsläckage, låt så stor del av hästens foderstat som möjligt bestå av grovfoder och så lite som möjligt av kraftfoder. Givetvis ska näringsbehovet vara täckt och i balans. En väl genomtänkt foderstat är alltid det bästa, både för häst och jord.
Social hållbarhet handlar om att tillgodose människor grundläggande behov och att alla ska känna sig inkluderade, lite enkelt uttryckt. Översatt till hästnäringen kan det handla om att skapa en bra gemenskap i stallet där alla kan känna sig trygga och få vara sig själva. Att visa hänsyn, och även att ha en proaktiv plan om det skulle uppstå konflikter- hur ska det hanteras? Vi har alla ett ansvar för trygghetsarbetet, framför allt då en stor del av vår sport har unga utövare. Att arbeta med social hållbarhet i stallet kan man också göra på flera sätt, till exempel:
- Ha tydliga trivselregler som gör att alla känner sig välkomna men också vet hur man förväntas bete sig mot varandra, med absolut nolltolerans mot kränkningar.
- Arrangera gruppstärkande aktiviteter ibland, kan göras enkelt och i mindre skala som en gemensam fika då och då, eller i större skala om man är en förening.
- Ha en actionplan om konflikter uppstår, hur ska det hanteras?
Allt konsumtionsbeteende påverkar och har betydelse för främjandet av hållbar utveckling. Var och en av oss kan välja hållbar konsumtion, produkter och tjänster som sliter mindre på naturresurserna genom sitt ursprung och genom tillverkningsprocesserna, som förbrukar mindre energi och bättre, förnybar energi. Det är kanske där vi som hästmänniskor har störst möjlighet att påverka genom de val vi gör varje dag. Men det kan också handla om att driva sitt hästföretag på ett sätt som är ekonomiskt hållbart över tid med marginaler för sämre tider- kort sagt affärsmannaskap. Och det är ofta något som hästverksamheter kan bli bättre på, det ska dessutom göras på ett sätt som rimmar med miljömässiga och sociala hållbarhetsmål. Vill man bli bättre på den punkten som verksamhetsägare kan man exempelvis ta hjälp av LRF Häst och andra utbildningar kopplat till sporten för att stärka sitt företagande.