Sponsrad artikel i samarbete med Middagsfrid
Hur får man sina barn att äta det man lagar och det man själv vill äta? Ja, knepen och tipsen om hur man får barn att äta all typ av mat, är nog lika många som det finns barn i världen.
”Men vaddå”, säger vissa, ”det är väl bara att ställa fram maten på bordet så lär sig barnen äta det som bjuds”. ”Nej det funkar inte alls”, säger andra. ”Mitt barn äter väldigt selektivt och vägrar prova nya saker”. Båda upplevelserna är nog lika sanna och lika svårt som det är för föräldrar som har barn som äter allt, att förstå de familjer där barnen äter väldigt få saker är det för familjer med kräsna barn att förstå hur de familjer gör som har barn som äter allt. Det viktigaste att komma ihåg här är att alla barn är olika och att de har olika förutsättningar för att ta sig an ny mat. Till och med mellan syskon kan skillnaderna vara stora.
Många barn har en handfull klassiska barnrätter de gillar och för att lära sig uppskatta annan mat behöver de exponeras för den flera gånger. Vissa barn är nyfikna och äter allt som dukas upp framför dem, medan andra kan ta lång tid på sig för att våga prova något nytt. Barn kan också behöva få bekanta sig med maten genom att känna och lukta – det kan bli kladdigt, men det går över och är oftast värt mödan.
Ett knep för att få barnen att äta är att se till att det finns åtminstone något på bordet som barnet kan äta sig mätt på. Sara Ask tipsar i sin bok ”Första hjälpen vid matbordet” om att testa konceptet ”varannan barnens”. Det innebär att varannan dag är det barnen som blir gladast över det som serveras och varannan dag är det de vuxna.
Att äta tillsammans har också sina viktiga poänger. Som vuxna fungerar vi som förebilder och barn måste se att vi äter olika saker för att de också ska våga prova att äta samma sak. Satsa på matro runt bordet och tänk matglädje och gemenskap. Passa på att prata om vad som hänt under dagen eller vad som ska hända till helgen.
Fortsätt också att laga, servera och äta det du vill att dina barn ska äta på sikt. Skippa pekpinnar, skuldbeläggning och prestationskrav. Försök även låta bli mutor och hot – det får bara motsatt effekt. Låt istället matbordet vara en trygg plats, fri från prestation och krav. Det ökar chansen till matglädje.
När Middagsfrids menyteam för ett tag sen var på ett seminarium fick vi möjligheten att prova hur musik kan påverka det vi äter. Vi fick äta en bit choklad samtidigt som musik med olika frekvens på ljudet som spelades upp i hörlurarna som vi fått på oss. Döm om vår förvåning när vi upptäckte att samma chokladbit faktiskt smakade olika, beroende på vilken frekvens musiken hade som just då spelades upp i hörlurarna. På Sense Lab, en avdelning på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan har man under ett års tid undersökt hur olika slags musik faktiskt påverkar upplevelsen av det vi äter.
Musik med högt tempo och som har hög frekvens ger en förhöjd upplevelse av hetta och spicy smaker. Det går också enligt Sense lab att genom musiken förhöjda upplevelsen av sötma, sälta och hetta. Ljud med hög frekvens förstärker sötma medan en låg frekvens istället gör att den bittra smaken framträder. Ljudet runt maten och måltiden är således viktig. Ljud och musik kan hjälpa oss att uppleva maten på ett bättre sätt och då i synnerhet jazz-musik, enligt Johan Swahn, forskare i måltidskunskap.
Hur musik som spelas under vardagsmiddagen hemma i köket får oss att uppleva maten, får framtida forskning utvisa. Men vem vet, kanske kan vi förändra en stökig matsituation till något lugnt och positivt, bara genom att spela lite skön musik.