Vad är egentligen god hästhållning? Djupdykning ur ett beteendeperspektiv.

Hösten är här och hästsverige har så sakta börjat komma igång igen. Hästarna är hemkomna från betet och det är nu dags att börja ta tag i planerna för det kommande året. Denna period är som gjord för reflektion – Vilken målsättning ska jag ha för denna säsong? Hur ska jag sätta igång min häst på lämpligast sätt? Och framförallt, en fråga som man borde ställa sig mer ofta än sällan – hur kan jag utveckla och förbättra min hästhållning för en så välmående och lycklig häst som möjligt? Låt oss hjälpas åt att tillgodose hästens beetendebehov för en bättre hästvälfärd!

Hästhållning kan se väldigt olika ut beroende på var i världen man befinner sig, var i Sverige man befinner sig, vilka typer av hästar som hålls, om man tillhör den ”gamla skolan” eller ej och mycket mer. Att navigera det här träsket kan kännas svårt men ett bra första steg, för att själv kunna skapa sig en uppfattning av vad god hästhållning faktiskt är, är att skaffa sig en grundläggande förståelse för hästens beteende och behov.  

Alla har vi nog någon gång hört talas om att hästar är flykt- och vanedjur – men det finns så mycket mer som beskriver våra hästar. En utförligare bild av hästens grundläggande beteenden och behov är följande:

• Ätbeteende: hästar härstammar från stäpplevande djur och har under evolutionens lopp utvecklat en fysiologi och anatomi anpassad efter att söka och förtära föda stora delar av dygnet. 

• Rörelsebeteende: I samband med det ständiga sökandet efter föda och vatten kan hästar i det fria röra sig 10-tals kilometer per dag. De har även ett behov av att kunna rulla och lägga sig ned.

• Socialt beteende: Då hästar är flock- och bytesdjur har de utvecklat ett starkt behov av social kontakt och närhet för överlevnad. 

Vissa grundläggande beteenden hos djur är, trots domesticering, så pass starkt rotade att om de inte uppfylls skapar lidande hos djuret och kallas då för beteendebehov. Hästar med begränsade förutsättningarna att utföra sitt ätbeteende, sociala beteende och rörelsebeteende har ökad risk att utveckla allt från beteendestörningar, så kallade stereotypier, så som krubbitning, boxvandring, aggressivitet m.m. till fysiologiska sjukdomar såsom t.ex. magsår. Djurens beteendebehov har en så pass betydande roll att de till och med omnämns i Djurskyddslagen, 2 Kap 2 § :

”Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att 1. deras välfärd främjas, 2. de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende) och 3. beteendestörningar förebyggs.”

Med detta i åtanke är det väsentligt att utvärdera uppstallningen av våra hästar och i vilken utsträckning som beteendebehoven för social kontakt, ätande och rörelse tillgodoses. Ett sätt att göra detta är att titta på hur mycket tid som läggs på olika beteenden i det fria (så kallade naturliga beteenden) i jämförelse mot i en domesticerad miljö. Tidsbudgeteringen hos hästar i det vilda jämte uppstallade hästar har tidigare dokumenterats och visat sig skilja sig nämnvärt:

  

Figur 1: Tidsbudgetering för hästar i olika typer av miljöer. ”Tidsbudgetering i det fria” motsvarar fri-gående Camarguehästar (årligt genomsnitt); ”Tidsbudgetering uppstallning” motsvarar uppstallade hästar utan fri tillgång till foder i boxar där de inte kan röra varandra. (McGreevy 2012, s. 17)

Så – vad kan man då göra? Här kommer några enkla tips för att tillgodose de tre beteendebehoven söka föda, rörelse och social kontakt:

Ätbeteende:

1. Se till att så stor del av fodergivan som möjligt utgörs av grovfoder, det vill säga hö, ensilage eller hösilage. Grovfoder tar längre tid för hästen att äta upp än kraftfoder och hästen är även fysiologiskt bättre anpassade att ta till sig just grovfoder.

2. Utfodra flera gånger per dygn. I Sverige är det vanligt förekommande med t.ex. 3 utfodringstillfällen med begränsad mängd foder. Man kan dock med fördel fodra fler gånger för att sprida ut tiden då hästen äter.

3. Lägg till halm som utfyllnadsfoder. Då hästarna ofta snabbt får i sig sitt foder kan man med fördel utfodra extra med halm. Halm är väldigt lågt på näring och energi och är därför ett bra komplement för att tillgodose ätbehovet hos hästen.

Rörelsebeteende:

4. Se till att era hästar får så långa hagvistelser som möjligt per dag. Kanske kan ni hjälpas åt i stallet med ut- och insläpp så att hästarna kan vara ute några timmar till? I stall med kortare hagpass (2-3 h) brukar detta kunna vara ett vinnande koncept!

5. Se till att ha hästen på en anläggning med hagar som tillåter rörelse i samtliga gångarter. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästhållning är även tydliga med att hästen ska kunna röra sig fritt i sina naturliga gångarter dagligen.

6. Rid ut! Inget slår mängden rörelse som en ordentlig uteritt förser hästen med. Det är även bra miljöträning, konditionsstärkande och mycket mer.

7. Se till att hästen har en box i tillräcklig storlek för att den ska kunna ligga ner och rulla sig. Jordbruksverkets föreskrifter för hästhållning (länk: https://djur.jordbruksverket.se/download/18.7c1e1fce169bee5214fafa4d/1553853711863/2019-017.pdf) Innehåller mått-tabell för boxar baserat på storlek på häst. Dessa är dock att ses som ”minimimått”. En populär storlek för vuxna hästar är 3.6 x 3.6 m 

Socialt beteende:

8. Se till att din häst åtminstone kan se sina stallkamrater från sin box. Det är inte alla hästar som trivs med en boxgranne, men de allra flesta mår bra av att åtminstone kunna se en annan häst i stallet.

9. Försök hitta en hagkompis åt din häst. De flesta hästar mår bra i sällskap av andra hästar. Detta ger dem förutsättningar att klia och putsa varandra. Studier har även visat att unghästar blir mer lätthanterliga och lättlärda ifall de tillåts gå tillsammans med andra hästar i hagen (Sondergaard 2004).

Låt oss hjälpas åt att tillgodose hästarnas beteendebehov – genom fördjupad förståelse, faktabaserad kunskapsspridning och nytänkande. För en bättre hästhållning och gladare hästar. 

Källor: 

• Hästsverige. Länk: https://hastsverige.se/om-hastar/hastens-beteende/

• Equine Behaviour – A Guide for Veterinarians and Equine Scientists – Second Edition by Paul McGreevy

• Ladewig, J. & Søndergaard, E. (2004). Group housing exerts a positive effect on the behaviour of young horses during training. Applied Animal Behaviour Science, 87(1–2), 105-118. https://doi.org/10.1016/j.applanim.2003.12.010

• Djurskyddslag. Länk: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/djurskyddslag-20181192_sfs-2018-1192  

• Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästhållning. Länk: https://djur.jordbruksverket.se/download/18.7c1e1fce169bee5214fafa4d/1553853711863/2019-017.pdf 

 

Sara Holmsäter