Artikel i stolt samarbete med Distriktsveterinärerna.
Det är brist på grovfoder i år efter en mycket torr försommar. En blöt och kall högsommar har dessutom gjort skörden svår mellan regnskurarna och riskerar att ge hygienproblem i fodret. Det gör det svårt att få tag i grovfoder och fodret har ett högre pris än tidigare år vilket många hästägare märker av.
Grovfodret är basen i hästens foderstat och rekommendationen är att en häst ska äta minst 1,5-2 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dag. Ts står för torrsubstans och är den del av fodret som inte är vatten. För hö och halm är ts-halten oftast ca 84-90% av fodret. Men för ensilage och färskt gräs kan det vara så lite som 15-50% av fodret. Vilken torrsubstans fodret har kan utläsas på foderanalysen om man låtit analysera det färdigtorkade fodret på ett laboratorium. En häst som väger 500 kilo rekommenderas alltså äta åtminstone 7,5 kg ts grovfoder vilket motsvarar ungefär 9 kg hö eller 11,5 kg hösilage (vid en ts-halt på 65%). Att hästen får i sig tillräckligt med grovfoder är viktigt för att undvika hälsoproblem som kolik och magsår men även beteendeproblem.
Halm räknas också som ett grovfoder och har fördelar som foder till hästar då det erbjuder sysselsättning under många timmar, energi och mättnadskänsla. Dock innehåller halm mycket lite protein, hästarna tenderar att sortera halmen och bara äta valda delar och den hygieniska kvalitén kan vara lägre än för annat grovfoder. Halm av god kvalitet kan utgöra en del av hästens grovfodergiva beroende på hästens näringsbehov.
Foderhygienen är en annan viktig faktor för hästens hälsa. Mögel, damm och inblandning av jord, gödsel eller döda djur är exempel på hygienproblem i grovfoder. För hösilage och ensilage kan även feljäsning vid ensilering ställa till problem. Vissa hästar kan även vara känsliga för en låg ts-halt och/eller ett lågt pH-värde utan att det egentligen är något fel på själva fodret. En hygienisk analys på laboratorium av det lagrade fodret kan ge information om eventuella hygienproblem. Men det är även viktigt att använda ögon och näsa för att inspektera fodret som hästen får varje dag. Nedsatt hygienisk kvalitet kan orsaka hälsoproblem som hosta, kolik, diarré och i värsta fall botulism.
Bristen på hö och hösilage i år gör att många tvingas byta grovfoderleverantör eller köpa från flera olika ställen. Det kan öka osäkerheten kring vad fodret innehåller. Som följd av torkan har många vallar skördats som normalt inte tas om hand som foder. I gamla vallar och vallar som kanske inte skördats på flera år ökar ofta närvaron av olika växter i vallen. Det är positivt för den biologiska mångfalden och ger blommande ängar med mat för bin och fjärilar. Men det finns en risk att vissa av dessa växter kan påverka hästen negativt och det kan vara bra att vara medveten om det.
Många giftiga växter avtar i giftighet när de torkas som i hö eller hösilage, men inte alla. Stånds, åkerfräken, korsört, sprängört och Johannesört är exempel på växter som kan orsaka problem även när fodret är torkat. På bete undviker ofta hästar naturligt giftiga växter om det finns annat att äta men i hö eller hösilage kan det vara svårare för hästen att sortera bort enskilda växter. Förgiftning kan ge symtom akut eller efter en längre tids konsumtion.
”Symtomen vid intag av giftiga växter kan variera mycket, men en tumregel är, tänk akut förgiftning vid plötsligt uppkommen vinglighet eller andra neurologiska symtom som darrningar eller kramper” säger Christina Hoyle, distriktsveterinär i Roma på Gotland. ”Många giftiga växter ger också samma symtom som kolik eller påverkar huden eller hästens lever.
”Om du misstänker förgiftning är det viktigt att snabbt kontakta veterinär för att rådgöra då det kan vara mycket bråttom att sätta in understödjande behandling” säger Christina. Din närmaste distriktsveterinär hittar du på distriktsveterinarerna.se/kontakt. Bra information kring hur giftiga växter ser ut och vilka symtom de kan ge finns på www.sva.se Sök på Giftiga växter A – Ö.