All interaktion mellan häst och människa bygger på kommunikation. Ju mer vi lär oss om hur hästar lättast lär sig och ju bredare kunskap vi skaffar oss om olika inlärningstekniker, desto duktigare kommer vi bli på att just kommunicera med våra hästar. En inlärningsstrategi som sedan länge varit populär inom träning och utbildning av hundar är klicker-träning. Vi berättar vad det är, varför det kan vara ett bra alternativ vid utbildning av hästar, hur du kan gå tillväga för att klicker-träna samt delar med oss av ett praktiskt exempel.

Vad är klicker-träning för något?

Klicker-träning har till följd av sin effektivitet och positiva bemärkelse sedan länge varit en populär inlärningsstrategi inom hundvärlden, men har även på senare år börjat bli ett allt vanligare inlärningsalternativ inom ridsporten. Allt från hobbyryttare till meriterade ridsportprofiler så som Jens Fredricson (Hansson 2020) testar sig på och använder sig av metoden.

Klicker-träning går kortfattat ut på att man lär in ett beteende genom användning av en så kallad ”klicker”. När hunden, eller hästen, utför det önskade beteendet klickar man med ”klickern” och därefter följer belöning i form av någon typ av godis. När det önskade beteendet sedan är befäst går man vanligtvis vidare till att koppla beteendet till någon form av kommando eller liknande för att på så vis successivt fasa ut klickern igen. Klicker-träning är ett väldigt trevligt inlärningsalternativ då det just bygger på beröm snarare än någon form av bestraffning.

Varför klicker-tränar man hästar?

Generellt bygger mycket av den traditionella inlärningen hos och utbildningen av hästar på så kallad negativ förstärkning. Detta innebär att man tar bort något för att göra ett beteende mer sannolikt (”negativt” motsvarar att man tar bort något och ”förstärkning” att man gör ett beteende mer sannolikt inom inlärningsterminologi). Exempel på detta är när vi lägger till skänkeln (ibland upprepade gånger) och tar bort denna när vi får en respons framåt. Denna typ av inlärning bygger på att man lägger till ett ”tryck” av någon form som sedan lättas när önskad respons uppnås.

Utöver inlärningsprincipen negativ förstärkning förekommer även fyra ytterligare principer, nämligen: positiv bestraffning, positiv förstärkning och negativ bestraffning. Positiv bestraffning innebär att man lägger till något för att göra ett beteende mindre sannolikt (”positiv” motsvarar att man lägger till något och ”bestraffning” att man gör ett beteende mindre sannolikt inom inlärningsterminologin). Positiv förstärkning innebär att man lägger till något för att göra beteendet mer sannolikt. Negativ bestraffning innebär istället att man tar bort något för att göra beteendet mindre sannolikt (sällan effektivt då det kräver en relativt hög grad av förståelse för varför något plockats bort, vilket det t.ex. kan argumenteras för att en häst inte kan koppla ihop).  

För att göra inlärningen trevligare och mer uppmuntrade för hästen kan det därför vara ett alternativ att använda sig av så kallad positiv förstärkning. Det vill säga att man lägger till något, t.ex. en godis eller beröm för att öka sannolikheten att hästen upprepar det önskade beteendet – och det är här som klicker-träningen kommer in. Klicker-träning bygger alltså på att man lär hästen nya beteenden genom beröm. Gör hästen rätt belönas den alltså. Det finurliga med användningen av just en klicker för ändamålet är då den möjliggör en större exakthet i när och hur berömmet kommer – i jämförelse med om man istället enbart använder sig av t.ex. rösten eller godis. Kommunikationen blir helt enkelt tydligare!

Sammanfattat kan fördelarna med klicker-träning summeras som följande:

• Ökad motivation hos hästen att vilja träna och lära sig
• Lättare att sätta in berömmet (klicket) vid rätt tidpunkt, vilket i sig underlättar lärandet
• Tydligare kommunikation, då klicker-ljudet ter sig likadant varje gång (i jämförelse med t.ex. ens röstläge/ton)
• Ökad initiativförmåga – beroende på vad man använder klicker-träningen till kan man få hästar som söker sig fram till rätt beteende (viktigt här är dock att man noga tänkt igenom i vilken utsträckning detta kan ske baserat på vad man klicker-tränar, då detta även kan innebära risker när man tränar så stora djur som ju just hästar är)
• Och – framförallt – så är det en väldigt rolig aktivitet att göra tillsammans med sin häst!
  
  

Hur klicker-tränar man hästar?

Så – hur börjar man egentligen klicker-träna? Och hur lär man sin häst förstå vad klicker-ljudet betyder? Här kommer några konkreta tips på hur du kan sätta igång med klicker-träningen med din häst:

1. Börja med att koppla klicker-ljudet till någon form av godis (morötter, sockerbit, eller liknande) genom att klicka och sedan ge godiset
2. Ett första enkelt klicker-inlärningsexempel för att få hästen att förstå vad klicker-träningen går ut på är att använda sig av en så kallad ”target”. Ta t.ex. en pinne med något på ena änden (exempelvis en flugsmälla i plast eller som jag en gång gjorde – satte fast en plasthandske på änden av en pinne).
1. Ta fram pinnen och klicka när hästen riktar sin uppmärksamhet mot pinnen
2. Nästa gång klickar du när hästen luktar på pinnen
3. Successivt blir målet att klicka när hästen luktar på/nuddar föremålet vid änden av pinnen
4. Relativt snabbt brukar hästen förstå att det är just när den luktar på/nuddar föremålet vid änden av pinnen som den uppfyllt uppgiften
5. Detta kan sedan användas för att avdramatisera föremål som hästen tycker är läskiga (personligt exempel gås igenom nedan), eller rent av använda föremålet som du klickat in hästen på för att t.ex. Lastträna
3. Håll bara på så länge som hästen engagerar sig – avsluta om hästen tappar intresset
4. Ta många pauser och upprepa gärna över flera dagar och i olika miljöer för att befästa beteendet

När hästen väl lärt sig vad klicker-ljudet betyder kan du använda dig av denna träningsmetod för en mängd olika saker. Några saker att tänka på i den fortsatta utbildningen med klicker-träning är:

• Tänk igenom vad det är du ska lära ut och om just detta är lämpat för klicker-träning (kan det finnas risker eller oönskade konsekvenser?)
• Gör upp en plan för vad som ska läras ut och dela upp denna i delmål/steg
• Återigen – se till att ta många pauser och upprepa över flera dagar och i olika miljöer
• När hästen väl lärt sig det önskade beteendet är det dags att överföra beteendet till ett önskat kommando – successivt kan klickern sedan tas bort för just detta beteende

Personligt tillämpningsexempel

Själv har jag klicker-tränat min nu 4-åriga valack från och till. Ett exempel var när jag ville vänja in honom på vattenmattor, då han tyckte dessa var lite märkliga. Jag arbetade med detta över en veckas tid och gjorde detta genom att sätta upp ett antal delmål i träningen. Det första delmålet gick ut på att han skulle vilja gå fram till det hörn i ridhuset där vattenmattan låg (just i detta ridhus låg vattenmattan alltid framme i ett av hörnen). När han glatt sökte sig mot hörnet där vattenmattan låg klickade jag och gav sedan godis. Nästa steg, en dag senare, var att lägga ut vattenmattan på marken mitt i ridhuset och att han skulle nosa på vattenmattan. Även detta steg gick relativt snabbt. Därefter tog jag det ännu lite längre och ville att han åtminstone skulle kliva upp med en hov på vattenmattan för att sedan klicka och därefter ge godis. Som sista steg och slutgiltiga mål ville jag att han villigt och lugnt skulle skritta över vattenmattan. Efter några dagars jobb med klicker gick även detta bra! Det var både en väldigt rolig utmaning, där det märktes att min häst tyckte att uppgiften i sig var rolig och intressant, samt ett trevligt alternativ till hur man annars kanske hade vant sin häst vid vattenmatta, då t.ex. genom någon form av negativ förstärkning eller positiv bestraffning.

Referenser

Hansson, C. (2020). ”Stor intervju med Peder: ’Den som kan se nya möjligheter går ur krisen starkast’”. https://ridenews.se/nyhet/stor-intervju-med-peder-den-som-kan-se-nya-mojligheter-gar-ur-krisen-starkast/

Sara Holmsäter